Yellow Labrador Club´s 2-days Open Stake

Jag har haft två härliga dagar på hedarna i norra Yorkshire, närmare bestämt på Westerdale & Rosedale Estates norr om Pickering. Jag hade aldrig varit i den delen av England förut och hade höga förväntningar på landskapet/omgivningarna. Dessa uppfylldes med råge – vidsträckta hedar, vindlande dalgångar och så de fantastiska murarna som omgärdar åkrar och betesmarker. Det är nog tuffa vintrar o svårt att tjäna sitt levebröd här, men naturen är inget mindre än magnifik!

Linjen var inte extremt lång (100-150 m) men apporterna blev svåra så det räckte ändå. Vegetationen bestod ffa av ljung, ormbunkar o partier med nåt som liknade meterhög tuvstarr och eftersom marken böljade hela tiden fick hundarna ofta passera över eller apportera från områden utom synhåll för föraren. Man sköt allt som rörde sig o på viltvagnen låg till slut hare, kanin, grouse, fasan o rödhöns. Jag hade varken sett eller hört en grouse förut – vilka underbara fåglar!! Det har tydligen varit ett mycket bra år för grousen (fin försvenskad böjning…) och hela bergssidan genljöd av deras skrattande kackel.

Hundarnas kvalitet varierade som alltid – två åkte ut för knallning(!), några för eyewipe (av annan hund el domarna), de flesta för ineffektivitet el olydnad – men de fyra som slutligen fanns kvar i prislistan var av högsta kvalitet. Jag har aldrig varit ett fan av Young John Halsted eftersom jag tyckt att han styr sina hundar för mycket, men jag måste nog ändra uppfattning på den punkten. Hans hundar var helt enkelt i en klass för sig – otroligt stillfulla utan att någonsin tappa huvudet, lydigare/följsammare än några andra, utmärkta markörer och arbetade fantastiskt på löpande fågel. Young John kritiseras ofta för att det är han som hittar viltet o inte hunden, men de två hundar han hade med sig till det här provet var båda viltfinnare av högsta kvalitet.

Young John vann provet övertygande med Emmanygan Rocket of Chatsworth och kom fyra med kullbrodern Emmanygan Ramble, men han kunde i mina ögon precis lika gärna blivit etta o tvåa. På andra plats placerades dock Phil Parkins med Twixwood Shooting Star of Fernshot – den röda hanen som tog den fantastiska runnern på Championshipet förra året för de som minns det. En underbar viltfinnare!
Trea blev Alan Schofield med sin egenuppfödde Eastdale Harry, en mycket tilltalande hund både exteriört och arbetsmässigt. Förvånade mig lite att han visade sig vara fallen efter Greenbriar Viper of Drakeshead eftersom jag inte gillat nåt efter honom tidigare, men Harry fastnade på näthinnan direkt.

Att vandra fram i solsken över en hed i Yorkshire o beundra utmärkt skytte och hundarbete av högsta klass, det var precis vad jag behövde. Så där skulle man ha det som sämst…

Domarkonferens - Helena Sully, Gilly Nickols, Guy Bennett o Dave Benson.

Lunchpaus. Bara gula labradorer så långt ögat når - kan det bli bättre??? ;o)

Ett imponerande prisbord - den stora pokalen har vandrat sedan tidigt trettiotal!

En lite ostyrig linje i väntan på domarna.

Eftersökskipaget (såklart en gul labrador!) imponerade i sin effektivitet och hängivenhet.

Alan Schofield o Eastdale Harry - tredje plats o pris som Best Looking Labrador.

Grousehöna o -tupp.

Fötter gjorda för kalla vintrar!

Vackert så man tappar andan...

En levande grouse på morgonen av andra dagen. Ett lätt duggregn inledde men snart blev det bättre igen.

Tweedshot Mango med fasantupp hämtad på andra sidan backkrönet.

Cockern Abby