Skogsfågel

Jens och jag hade för några veckor sedan den fantastiska förmånen att få vara med på skogsfågeljakt i södra Dalarna. Det var Kungliga Jaktklubben som hade en jakt på drivna skogsfåglar, ffa orre och tjäder. Detta låter precis så udda som det var - drevjakt efter vild skogsfågel måste väl vara i det närmaste unikt!? Förra året fanns ett reportageteam från The Field på plats - resultatet finns att läsa här (titta på sidan 46 och framåt).


De sju "såtarna" var ca 1 x 1 km stora och både drevkejda och jaktledning hade rekryterats från Öknaskolan. Ett trettiotal ungdomar ifrån jakt-och viltvårdslinjen skötte evenemanget med stor bravur. En av drevarna lyckades visserligen gå bort sig redan i första såten, men misstanke fanns om att det kanske inte var helt oavsiktligt... Med 20 meters lucka och oavbrutet upprepande av varje drevares nummer, grusvägar runt hela såten och kontakt med lärarna via mobiltelefon, skulle vederbörande nog kunnat hitta tillbaka lite snabbare än vad som skedde om bara viljan funnits. :o)


Förra året sköts 17 fåglar, något som ansågs vara ett mycket bra resultat. Det är med andra ord en viss skillnad mot en sådan här dag o vanliga jakter med många hundratals änder/fasaner på paraden. Fast även om alla var inställda på en liten bag började det inget vidare - de första tre såtarna var helt resultatlösa. Någon enstaka fågel siktades av drevkedjan, men ingen enda kom över skyttarna. Från att haft förhoppningen om att få apportera åtminstone en orre eller tjäder, sänkte jag successivt mina förväntningarna till att i alla fall få se en... Vid sista drevet för lunch rasslade det dock till och en handfull fåglar nedlades. Det blev tyvärr inget att apportera för mig, men jag fick åtminstone beundra en ståtlig tjädertupp på nära håll - vilka magnifika fåglar!!

Efter detta vände jaktlyckan och det fälldes fågel i varje drev utom det allra sista och de flesta av skyttarna hade gröna grankvistar i hattbandet vid dagens slut. Vi såg ganska mycket fågel och Grim fick även göra ett eftersök på en orrtupp, vilket löstes elegant.

Man hade hotat med heldagsregn men det blev bara något kortvarigt lätt duggregn. Särskilt i början av dagen när det inte hände någonting alls var alla tacksamma för att vi åtminstone slapp bli blöta. Fullständigt prickfri organisation, en härlig stämning och god förplägnad under dagen förstärkte upplevelsen ytterligare.




Att få vara med om en sådan här speciell jakt kändes som ett oerhört privilegium, även om samtliga apportörer hade stor vana från vanliga godsjakter. Det var en fantastisk upplevelse och vi skickar ett stort tack till Maggan som bjöd in oss!!

Uppställning!
Best Looking Picker-up närmast kameran...

Organisatören och ytterst ansvarige Jimmy Pettersson håller morgonens genomgång.

Trångt och tätt! Lite annat än godsets stora ytor och vida vatten hemma i Sörmland...








Grim sitter oxå på pass. Det hände ingenting alls under den här såten, inte förrän älgko, kalv o pinntjur passerade på ca 12 meters håll. De såg oss inte överhuvudtaget (var väl fullt fokuserade på drevet) och smög sakta bort...

...ända tills jag höjde kameran - då fick de fart! Med god vilja kan man faktiskt se två ljusa bakben till höger i bilden, men jag lär kanske inte vinna nåt pris för det här fotot!?

Platsen för brottet.

Ibland var sikten bättre.

Baggi spanar. Vi befann oss mitt i ett vargrevir och jag väntade mig hela tiden få se gråben komma tassande, men tyvärr (?) fick vi inte se minsta spår av dem.

På väg ut till passen.

Snillen spekulerar!

Fint ska det vara...

Gunnar var utsedd till jaktledare för dagen o skötte sig med den äran.

Ovanliga marker för apporteringsuppdrag.

"Jag hittade den!"

Jaja, lite fånig får man väl vara...


Äntligen lunch!

Apportörer på rad - Cattis, Maggan, Jens o jag.

Föryngringen är tryggad!

Jens hade turen att få flera fina apporter under dagen. Den bästa var nog ett långt eftersök på tjädertuppen ovan - Sting gjorde allt rätt!

Ännu ett pass i tallskogen.

Dessa höga herrar som jagar så oerhört mycket, blev glada som barn över att få skjuta sina skogsfåglar! Särskilt tjädertupparna står väldigt högt i kurs och de flesta av dessa verkade ämnade att bli uppstoppade som troféer.

Under sista drevet hände som sagt inget alls, så jag roade mig istället med att studera bäverspår i marken. Ännu en fascinerande art i vår fauna!

Samtliga fällda vilt hedrades på paraden - in alles fem tjädertuppar, tre tjäderhönor, fyra orrtuppar och en orrhöna. Ett gott resultat!

Avslutande tal där alla traditionsenligt tackar alla.

Hela gänget - alla väldigt nöjda med dagen.

Mitt ute i ingenstans stod detta jättefina dass - såklart komplett med bilder på kungafamiljen och allt.