Upp till bevis...eller inte!

Två starter på A-prov den senaste veckan – vilka blev synnerligen fattiga resultatmässigt för egen del! Jag har varit så himla nöjd med Grim under jaktsäsongen hittills och hade skapliga förväntningar, men det blir inte alltid som man tror. Eller rättare sagt, det blir ganska ofta på något annat sätt.

Säsongen har varit hård för våra hundar och de har känts slitna på sistone. Och om sanningen ska fram är nog vi människor också lite trötta, åtminstone känner jag själv att jag inte har samma sug efter jakterna som i början av säsongen. Kanske var det detta som gjorde att jag inte hade fullt fokus på Lovisedal i torsdags – vi strulade till första apporten rejält och kom aldrig in i leken.  Det var självklart att vi inte gick vidare från grundomgången och ett tredjepris var väl motiverat.

Jag var tämligen missnöjd med både min egen o hundens insats på Labradorklubbens prov och tuffa jakter både lördag o söndag höjde inte motivationen direkt. Hundarna jobbade hårt hela helgen o slet ont i de kalla vattnen igår och jag var en hårsmån från att stryka Grim från dagens prövning. Han känns helt enkelt trött och sliten och då är det inte riktigt schysst att starta på prov. Men eftersom Jens också startade så åkte jag med…

Provet hölls med tre-domarsystem och enligt vad jag förstått är dansk modell. Man är inte så strikt med att bara ha x antal apporter för en domare innan man byter, utan prövningen sköts mer efter hur jakten utvecklar sig. Vi fick hela fem apporter på den första såten och jag var jättenöjd med Grims arbete – han markerade säkert, tog styrning utan motstånd o arbetade hårt i vatten o vassar. Andra såten resulterade i ännu en ren apport samt ett långt eftersök som andra hund på en skammad fågel som visade sig inte finnas kvar i det angivna vassbältet. Sex apporter före lunch och jag var väldigt nöjd med insatsen så långt. Härliga hund som gör sitt bästa trots att han är så tydligt sliten och vattnet nu är bra kallt!

Vi var såklart med som ett av sju ekipage till den sista såten, men här tog tyvärr bränslet slut får vår del. Vår sjunde fågel blev en lång minnesmarkering på vatten som löstes med vissa problem, men sen tog det stopp. Grim tyckte att nu fick det räcka med vinterbad och dagen fick ett lite snöpligt slut för vår del. Man blir såklart väldigt besviken precis när det händer (det är en klen tröst att hunden efter oss gjorde likadant!), men jag är ändå så himla glad över vårt arbete fram till dess. Det är mycket begärt att förvänta sig precisionsarbete på vatten under en hel dag när det är så här kallt, hundarna tar så uppenbart stryk av kylan. Det är verkligen ingen ursäkt – självklart ska vattenarbetet behärskas även under svåra förhållanden – men jag kan ha en viss förståelse för att de inte uppskattar elementet lika mycket i slutet av dagen.

 Årets provstatistik är då verkligen ingen rolig läsning för vår del, men man kan konstatera att det är himmelsvid skillnad på pris o pris. I torsdags var jag genuint missnöjd med vår prestation men idag känns det helt ok med en nolla efter att ha gjort ett mycket stabilt arbete fram tills att vi föll. Det är också en stor skillnad på att gå till pris efter tre mediokra apporter och att åka ut efter sju fina fåglar…

Jens höll dock familjens fana högt o fick sitt andra förstapris på två dagar – bra jobbat! Även om han såklart hade siktat högre än så kan man inte riktigt vara missnöjd med ett förstapris, i den här leken handlar ju utgången till en betydande del om vilka uppgifter man får.
Provet som helhet genomfördes prickfritt och jag vill tacka alla inblandade för deras insatser (ingen nämnd, ingen glömd!). Efter en inledande misstänksamhet mot ”den danska modellen” får jag nog säga att den föll väl ut. Under en driven jakt blir det ett effektivare utnyttjande av apporterna och betydligt mindre logistik under provets gång. Det här borde anammas av fler domare!

Och efter ett smått hysteriskt halvår ska jag nu äntligen få lite ledigt! På onsdag börjar min semester och vi anträder resan mot England – för första gången på flera år känner jag att jag verkligen behöver en tids avbrott o ledighet. Även om de kommande veckorna på intet sätt kommer att tillbringas på vilohem, så blir det åtminsoten ett miljöombyte och dessutom nöje för hela slanten. Det ska bli så underbart att komma iväg! Packningen har vi inte ens påbörjat, men det hinns väl med imorgon kväll...