lördag 21 juli 2012

Förra helgen

Vi har haft hysteriskt mycket på jobbet den senaste månaden, ffa beroende på att vi förlorade vår tänkta sommarvikarie med 1½ veckas varsel. Att hitta någon ny vikarie är inte görligt med så kort varsel, utan vi fick vackert planera om schemat med befintlig personal. Eftersom mina kollegor gärna vill ha sin semester under sommaren har det varit ganska tufft för oss som ”blev kvar”. Dessutom verkar intresset för att träna hund vara större än nånsin nu när det är ljust o skönt, vilket innebär att även kvällarna varit bokade. Det har med andra ord varit lite slitigt på sistone och därför var det skönt med ett avbrott – förra helgen tillbringades på Naddö med härliga kamrater, god förplägnad och ypperlig hundträning.





Samling på Medevi - åtta förväntansfulla ekipage o några åskådare.

Guy Bennett gjorde sitt sista gästspel för året och hade åtta öppen-/elithundar att drilla i dagarna två. Vi tränade bägge dagarna på Medevis fina marker o hade faktiskt rätt bra väder! Det är man ju inte direkt bortskämd med den här sommaren... Det var en jämn grupp med duktiga hundar vilket gjorde att träningen kunde stretchas rejält. En tik i höglöp o en i början av löpet utgjorde en naturlig störning, men alla grabbarna visade en utmärkt arbetsmoral o jobbade på som vanligt. Det var bara i pauserna som man ibland kunde se nån längtansfull sniff efter de läckra brudarna.




 Patricia o Sia får feedback efter en genomförd apport. De har gjort stora framsteg på sistone, vilket såklart värmer en "farmors" hjärta. Imorgon gör de debut i öppen klass - vi håller tummarna så hårt vi kan!


"Han pratar mycket, den där gubben!" tänker Sia.

Vi fick se både exakta markeringar och fina dirigeringsarbeten, men det som verkligen gjorde intryck på mig var att så många visade upp riktigt fina närsök. Även på långt håll så gick de flesta hundarna direkt ner i ett marknoga o effektivt sök när de fick signalen, och låg kvar o ringade i anvisat område på ett alldeles utmärkt sätt. För mig är detta själva kronan i hundträningen – att få hunden att envist leta i ett begränsat område bara för att föraren säger att det finns en apport där (alltså även innan den känt någon vittring), utan att börja springa o täcka mark istället om inget hittas inom några sekunder. Så svårt att klara av o så fantastiskt när det funkar!


Anne skickar sin Susa - en synnerligen talangfull tik!



Jag håller envist fast vid mitt mantra – ”det svåra är inte att få hunden från A till B, det svåra är att hålla den vid B”. Alla som varit hos oss o tränat har redan fått höra detta till leda, men jag tjatar på med en dåres envishet. Detta är enligt mig den största o mest genomgående bristen hos ekipage oavsett hemland – men under helgen som gick fick vi se ovanligt många hundar behärska konsten. Otroligt roligt!

Spike var såklart också med under helgen. Han satt mest i bilen men lyckades ändå få några nya erfarenheter – bada i Vättern, åka roddbåt, ramla i från roddbåt, springa genom högt gräs till en kvarlämnad dummy och andra nyttiga färdigheter. Det ska nog kunna bli hund av honom också.


2 kommentarer:

  1. Guy meddelade att det var länge sen han tyckt att hundträning varit så roligt som dagarna på Medevi! Fint betyg åt alla deltagare...

    SvaraRadera
  2. det var värst!? men jag kunde nästan ana det eftersom han gav ovanligt mycket beröm till oss elever under de två dagarna, det är han ju inte så frikostig med annars!! ;o)

    SvaraRadera