The shooting season is over, long live the shooting season!

Inte nog med att jaktsäsongen på ”fin-vilt” här visserligen inte är längre men betydligt mera jämnt fördelad o därmed känns mycket mer utdragen, man har dessutom fantastiska möjligheter till jakt på kaniner och duvor hela året runt. Vadå avundsjuk??

Helgen ägnades i alla fall åt det sistnämnda – duvjakt är en riktigt materialsport som kräver god planering. Och en god matsäck! Att sitta i ett duvgömsle är ett oerhört trevligt sätt att fördriva en lördag, särskilt när duggregnet gav vika o lämnade plats för växlande molnighet o en del solglimtar.

Whirly är självskriven - en batteridriven snurra som riggas med tidigare nedlagda duvor.
På marken placerades fler duvor allteftersom de sköts, ju fler bulvaner ju bättre dragningskraft verkade det som!

Baggi väntar tålmodigt utanför gömslet medan vi förbereder - "är ni inte klara snart??"

Några änder o en hel del fältfågel syntes oxå till under dagen, men de har ju några månaders lugn o ro innan det är dags för dem igen.



Tom stod för skyttet i vårt gömsle. Jag måste försöka få tummen ur o börja träna hagelskytte - det är ju så himla roligt!!

Stilstudie i duvapport - matte samlar sig..

...hunden fokuserar...

...spikrak linje o klockren apport...

..men sen ska man ju ta sig hem oxå?! Här kollar Grim bulvanerna till höger..

..och där är de till vänster.

Äh, jag springer rakt in till matte, det är nog bäst så!

En ny erfarenhet att apportera bland bulvaner - nyttigt!

De där duvorna släpper en del fjädrar.

Tom spanar. Notera hur bra man ser ut genom nätet och jämför det med..

..hur väl kamouflerade vi var där bakom. Ser ni Grim?

Bridget är en mkt rutinerad duvhund - det var fascinerande att ser hur hon tveklöst apporterade nyskjutna duvor mitt ibland de utlagda bulvanerna. Fåglar som hanterats av oss nobbades konsekvent - som vittringsapportering fast tvärtom!