torsdag 27 maj 2010

Det är mycke´ nu...

Nu går det i ett här i Bungay! Jens åkte hem i morse efter en på alla sätt intensiv vecka och i eftermiddags anlände pappa o faster med sina respektive för några dagars visit. De far tillbaka till Sverige på lördag kväll och på söndag blir det en ny tur till Woodhall Spa för mig o grabbarna. Det är en röd dag på måndag igen (Spring Bank Holiday) så ett par träningspass ska jag nog hinna med ihop med Guy innan jag måste återvända till Suffolk.

Fullt arbete resten av veckan och sen jouren helgen som kommer. Hua... Tyvärr hinner jag inte åka till Highclere oxå så jag får nöja mig med att hålla tummarna för den svenska insatsen, både tävlanden o domare. Men nu är det nog bäst att jag skyndar mig iväg till släkten som väntar på puben!
.


söndag 23 maj 2010

Träning, working test o galopp

Ännu en vecka lider mot sitt slut - tiden går onekligen fort när man har roligt! Vi har såklart varit ute o tränat lite hund under veckan som gått, både själva o i sällskap, och då har Jens fått förtroendet att "köra" Baggi Boy. Det började väl inte så bra - Baggi har inte tränats på 5 månader, han har gått i koppel de senaste 2 månaderna, han har aldrig blivit förd av en annan person och han har generellt en del självständiga drag. Ursäkterna är många - resultatet var nästan pinsamt inledningsvis...
.

Efter lite övning och något utvecklingssamtal dem emellan har det dock gått riktigt bra - när vi tränade med Sarah o Sam igår gick Baggi som en klocka och var helt klart bäst i klassen! Duktig!

För den som undrar - någon "succeträning" ligger inte riktigt för de engelsmän jag mött - så fort det går (= när grundträningen är skapligt befäst) övergår man till uteslutande blinda apporter o såklart arbete med markeringar. Avstånden är långa eller ännu längre och de är generellt väldigt duktiga på att utnyttja svårigheter i terrängen i form av diken, häckar, staket osv. Det är därför en närmast hisnande känsla när även de svenska hundarna visar sig vara så väl grundade att de nästan matchar de engelska!

.

Här har Mike Tallamy just skjutit en "kanin"....

.

...och jag skickar Grim från andra sidan dammen på en dirigering. Sarah o Diesel står beredda att eyewipa oss, men se den chansen fick de inte!
Skapliga träningsmarker, eller hur...?
.
Det blommar hysteriskt överallt nu - de här blåklockorna skapade ett nästan trolskt skimmer i skogen.
.
.
Idag har vi gjort en riktig söndagsutflykt - först tittade vi på ett workingtest i regi av Mid-Norfolk Gundog Club och därefter åkte vi till hästkapplöpningarna i Fakenham. Man arrangerade novice- och puppyclass, puppy är man upp till 18 mån och därefter är det novice som gäller. Jag hade faktiskt tänkt anmäla mina grabbar till detta, men av olika anledningar blev det inte så. Synd, för vi hade verkligen inte skämts för oss! Om de bara hållt ungefär den standard de normalt gör så hade vi hamnat riktigt högt upp i resultatlistorna idag, för kvaliteten på de startande ekipagen var allt annat än imponerande.
Upplägget bestod av tämligen enkla o okomplicerade övningar men de deltagande hundarna varken markerade eller lydde förarnas signaler och då blir ju allting svårt. Men visst, det är ju lätt att vara kaxig från läktarplats...
.
"De verkar behöva lite hjälp där ute - jag kan ställa upp!" tänker Grim.

Vid två-tiden startade kapplöpningarna på Fakenham Racecourse och då var vi på plats. Solen har formligen vräkt ner hela helgen och vi har haft 24-27 grader varmt, så det var ganska lagom att stå vid sidan av o göra ingenting mer än njuta av skådespelet när det var som varmast.
.

Det går fort - marken bokstavligen vibrerar när hästarna kommer dundrande!

Snart går starten!

Hinderlöp är otroligt mycket mera intressanta än slätlöp - flera gånger såg vi hur hela resultatlistan förändrades över det sista språnget. Förmågan att hoppa effektivt när man är som allra tröttast verkar vara minst lika viktig som snabbhet/styrka.

Det skedde som tur var inga direkta olyckor idag men i fyra lopp av fem var det ändå minst en jockey som föll av efter problem vid någon hinderpassage. Hästarna fortsatte dock oftast att löpa med sina artfränder ändå, det ser lite komiskt ut när de elegant flyger över häckarna med tyglar o stigbyglar flaxande! I det ena loppet slutade den herrelösa hästen faktiskt tvåa, men han var såklart redan diskad då. :o)

.

Toto-maskinerna står på rad o kommersen är livlig. Vi bangade dock o spelade inget idag...


Välförtjänt pyssel efter avslutat löp. Notera de fina mönstret på rumpan - nästan alla hästana var smyckade med olika mönster när de kom ut på banan. Snyggt!

fredag 21 maj 2010

Häststall o grönska

Som med mycket annat så skiljer det en del mellan engelska och svenska förhållanden när det kommer till stall o byggnader. Nedanstående finns två exempel på typiska engelska häststall - en rad med boxar, ett litet överskjutande tak och sen är det klart! Jag har faktiskt inte ens sett ett "inomhus-stall" sedan jag kom hit - varianter på nedanstående är det som gäller.





Naturligtvis spelar klimatet en stor roll - den brittiska typen av häststall hade inte varit så praktiska i våra vinterförhållnaden. Hästarna har såklart det jättebra - inga problem med luften direkt - men jag ser inte fram emot att arbeta vintertid utan möjlighet till tak över huvudet... De flesta behandlingar görs i boxen, men utrymmet, säkerheten och ljusförhållandena blir ju oxå därefter.





Och tillgången till tvål o vatten för den behandlande veterinären är ännu sämre(!) här än hemma, därför har jag nu alltid tvättservetter med mig i bilen. Ibland (ganska ofta) undrar jag hur folk tänker - skulle de uppskatta om jag kom till deras stall utan att ha tvättat mig efter det förra besöket??





Vi har haft det ganska lugnt på jobbet de senaste två veckorna och eftersom vi har fast lön o fast arbetstid finns det ingen anledning att stressa tillbaka efter ett sjukbesök när inga uppgifter väntar. Därför har jag på sistone tillbringat ganska mycket tid med att lugnt kryssa fram på de slingrande småvägarna och beundra landskapet - det är såååå vackert! Otroliga rapsfält, de flesta trädarter i princip utslagna, hur mkt blommor som helst, gnistrande(?) grönt överallt - nästan så man blir religiös...



Jens är på besök den här veckan - det känns som att det var väldigt länge sen sist! Han är ett utmärkt ämne för en hemma-man - när jag kommer hem är hundarna rastade och maten lagad, och då pratar vi inte direkt om fiskpinnar o pulvermos! Jag tror aldrig att jag blivit ompysslad på det här sättet tidigare, men det är något man kan vänja sig väldigt fort vid... ;o)


söndag 16 maj 2010

Sköna söndag

Frukost ute på den lilla terrassen idag - visserligen kommer inte solen dit förrän strax före lunch, men det är nu så pass varmt (i alla fall 12-13 grader) att det går bra att sitta utomhus ändå. Och jag föredrar alla gånger att ha kvällssol framför morgonsol!
Notera den fina muggen - en mycket uppskattad present jag fick av Lisa strax innan jag åkte till England. Det är himla trevligt att bli påmind om vännerna hemma varje gång man tar en kopp te, vilket är ganska ofta... ;o)

Gårdagens träning med Sarah Gadd var ovanligt motig där jag för första gången någonsin kände att Grim och jag inte riktigt spelade i samma lag. Morgonen inleddes därför med ett mycket kort men intensivt träningspass där jag satte tillbaka skåpet på sin rätta plats. Nu är det oxå slut på Baggis koppelvila och han firade sin nya frihet med att fånga en kaninunge... Den hade ett brutet ben så jag gjorde den en tjänst och tog den av daga.
Senare på dagen åkte jag tillsammans med Barry och hälsade på Tony Parnell. Tony har nyligen bytt ena knäet och rör sig lite knackigt, men vi hade ändå en liten session på ängen utanför hans hus. Tydligen gjorde morgonens uppstramning susen för Grim var som ett tänt ljus igen!
Jag älskar Tonys sätt att föra sina hundar, tämligen "opolerat" (han skickar tex lika gärna hunden från sin högra som vänstra sida) men sååå lugnt o tryggt. Jag kollade såklart även in hundbeståndet och blev glad av att se min favorit Barney (FTCH Blackharn Brewster) vid god vigör. "Barney is still the best marking dog in the kennel". Roligt!

Foto: Bitte

För mig är Barney fortfarande essensen av en labrador!


Jag hade planerat min dag perfekt för att kunna gå ut o äta en sen lunch/tidig middag med några kollegor vid fyra-tiden. Detta förstördes dock effektivt av att jag helt missat att tiden tydligen flyttats till kvart över två, så jag anslöt till resten av sällskapet lagom till efterrätten... Lite tokigt men så blir det ibland! Ny arbetsvecka imorgon igen. Denna vecka förgylls dock av kärt besök från Sverige, det ser vi fram emot!

fredag 14 maj 2010

Vad är det för fel på folk?

Vissa kunder är helt hopplösa. Hade idag inne en man med hans unga spaniel-tik som skadade sig för några dagar sedan o har haltat sedan dess. Trots en tämligen måttlig hälta uppstod ganska omgående misstanke om fraktur och jag ville behålla hunden för röntgen o vidare undersökning.

Husse blev då minst sagt upprörd och krävde att vi tog hand om hans hund omedelbart (dvs ca 18 minuter innan både veterinärer o sköterskor skulle gå på lunch), han ville verkligen INTE lämna sin hund kvar hos oss och förklarade hur USELT det var att inte få hjälp direkt med en så allvarlig skada. Han hade vid det laget väldigt passande glömt att han haft tiken hemma i tre dagar innan han överhuvudtaget sökte veterinär...

Husse propsade bestämt på att åtmistone få följa med hunden till dess bur och hade ingen förståelse alls för att det inte är tillåtet med "vanliga människor" i utrymmena runt operation/röntgen. Undrar om han skulle kräva att få följa med in på operationsavdelningen på ett sjukhus oxå?

Till slut lyckades jag i alla fall att både få behålla hunden och bli av med husse och strax efter lunch konstaterade jag en okomplicerad fraktur på ett av underarmsbenen. Mitt i processen med att bandagera hunden ringer husse o undrar om han inte kan hämta sin älskling snart? En timme senare fick han faktiskt tillbaka sin hund, men glädjen över detta övergick snabbt i ilska över att i ganska många veckor framöver vara tvungen att ha hunden i bur ("Hon är faktiskt väldigt livlig!") och rasta henne i koppel ("Men hon är JÄTTEDÅLIG på att gå i koppel!?"). Och VARFÖR hade vi inte gipsat benet utan bara lagt på ett RobertJones-bandage???

Suck... Vissa människor är helt enkelt omöjliga att tillfredsställa, det spelar liksom ingen roll vad man gör. Tur att de flesta man träffar här i livet är så trevliga att det kompenserar för de idioter man oxå möter!

onsdag 12 maj 2010

En illustrerad guide till liggande kastration av häst.

Jag har gjort min beskärda(!) del av hästkastrationer, men jag har dem alltid stående (sederade o lokalbedövade). Här gör man inte så - man söver istället hästen helt o har den liggande på sidan. Båda metoderna har såklart sina för- resp nackdelar, och nu har jag fått lära mig deras sätt. Själva kastrationen är egentligen densamma, men förberedelserna skiljer en hel del. Så här gör man (känsliga läsare varnas för närgångna bilder!):


"Offret" - en 4 år gammal tinker kallad Dean. Lite groggy av sitt pleg och lyckligt ovetande om vad som väntar.


Eftersom hästen ska sövas helt är det viktigt att få rätt vikt för dosberäkning av narkosmedlet. Trevor använder ett speciellt måttband för detta - det gladde mig att jag kom närmast i gissandet!
.

Det är tämligen meckigt med full narkos och kräver dessutom en extra person som sköter detta. Trevor o Thomas förbereder alla medikamenter, inkl rutinmässig profylaktisk antibiotikabehandling...


Induktion av narkos...
.

...som ca en minut senare får detta resultat!



Skyddande duk under hästens huvud och en handduk över för att ge lite mörker o "lugn" för den sövda patienten. Bakbenet binds framåt med ett speciellt rep och panik-knut.



Rengöring av operationsområdet.


Bedömning av narkosdjupet - knip i anus och kontroll av hur mkt reaktion man får i svansen. Narkostid ca 10 minuter per dos, den här gossen fick en iterering halvvägs eftersom han låg ganska ytligt.


Veterinärens arbetsställning är annorlunda men lika tokig som vid stående kastration!


Man har dock lyxen att se vad man gör...!


Även om man står lite krokigt så är det oändligt mycket säkrare med hästen liggande på sidan än när den står upp.

3-4 minuters väntan på att krossen ska verka ordentligt och proceduren upprepas sen på den andra sidan. Därefter pudras nåt hemligt gammal insektspulver i såren(!) och man kan bara vänta på att hästen vaknar till liv. Och häpp - världen har förlorat en bråkig unghingst och begåvats med en förhoppningsvis mera medgörlig valack!!

söndag 9 maj 2010

Helg-rapport

Ännu ett riktigt givande och roligt veckoslut! Eftersom jag jobbade förra helgen så hade jag fredagen ledig varför jag passade på att gå o klippa mig. När man har långt hår som i princip alltid är uppsatt så blir det lätt ganska långt mellan besöken på frisersalong, så det var verkligen välbehövligt!

Efter lunch styrdes sen kosan mot Woodhall Spa för lite hundträning hos Guy Bennett. Ett rejält pass på fredagseftermiddagen och ett lika rejält pass på lördagen hann vi med. Som vanligt med Guy så blir det långt o svårt och han balanserar hela tiden övningarna precis på gränsen till vår förmåga. Utvecklingskurvan blir brant med bra material och god handledning!
Vi har fortfarande lite kvar av vårt gamla "skick-problem", men bortsett från det så gick Grim väldigt, väldigt bra i helgen! Självklart finns det alltid detaljer att slipa på men hans attityd, fokus och vilja till samarbete imponerade och stilen är det inte heller något fel på!

Grim visar såna kvaliteter att Guy menade att han gärna skulle ha den gule i sin egen kennel, en svårslagen komplimang till både uppfödaren och föraren. Nu är ju inte guldklimpen till salu på något vis, men sånt är ju ändå roligt att höra! Även matte skötte sig tydligen skapligt, för hon fick mindre skäll än vanligt och till och med lite beröm vid några tillfällen. Eller kanske inte direkt beröm, men ändå något ditåt... ;o)


Söndagen tillbringades hos David o Roz utanför Newark och vi gjorde faktiskt bara icke-hundiga saker. Inte så dumt som omväxling! Vi ägnade oss åt nån timmes lerduveskytte på förmiddagen - efter lite inledande strul, byte av bössa och nya instruktioner från skjutledaren så lyckades jag faktiskt döda nio duvor på raken! Sen slutade jag, man ska ju lägga av när man ligger på topp! Det var nog tredje el fjärde gången jag höll i en hagelbössa så jag var mer än nöjd med resultatet och otroligt roligt var det! Måste försöka hitta nåt liknande här i trakterna, det där skulle jag vilja fortsätta med.

Efter lunch åkte Roz o jag till IKEA i Nottingham. Jag fick hemlängtan...Vi handlade lite småplock båda två, gladast blev jag över att hitta Kalles kaviar på mat-avdelningen. Äntligen äggmackor igen!

torsdag 6 maj 2010

Arena polo

Fick lära mig nåt nytt idag igen - har fått en första inblick i hästsporten arena polo! Allison på Carlton House Farm förklarade skillnaden mot "riktig" polo som att jämföra tennis o squash. De mest framträdande olikheterna är att man spelar i ett mindre lag och på en mindre plan, och att planen är inhägnad med ett plank. Sen finns det säkert tusen andra skillnader som man inte förstår förrän man kan reglerna, men dit har jag långt!


Uppvärmning.
Det såg ut att vara helt sanslöst roligt! Men svårt!

Både hästarna och personalen är importerade ifrån Argentina.

Tanten i sadlen är ca 60 år gammal!


Jag tror att man får poäng om man spelar bollen mot den blåmarkerade delen av väggen på planens kortsidor.

Hästarna styrs ffa med vikten och sitsen, tyglarna verkar mest vara till för att bromsa. Fast bromsen användes inte onödigt ofta...


Full fart framåt!

Självklart kan man spela bollen på båda sidor om hästen...

Fantastiska vävda voljockar i härliga färger!

tisdag 4 maj 2010

Bank holiday

Igår var det en Bank Holiday här i England, dvs någon sorts röd dag. Jag vet inte riktigt vad man firade (den kallas bara "Early May Bank Holiday") men ledighet är ju alltid trevligt oavsett orsak!

Efter att ha lämnat över jouren till en kollega vid halv nio-tiden, försökt få Grim registrerad i The Kennel Club (lättare sagt än gjort, men nödvändigt för att kunna starta på prov el WT) och ägnat några timmar åt RAS-uppdateringen och annat pyssel, åkte jag vid lunchtid för att hälsa på Tom o Laura. Vi hann med ett riktigt trevligt träningspass med hundarna mellan eftermiddagens regnskurar.

Jag har försökt lätta lite på trycket på Grim de senaste sessionerna då det har blivit lite väl svårt ibland och han har börjat antyda sviktande självförtroende (han är ju faktiskt inte så gammal ännu!). Det har givit resultat och igår försökte han till och med knalla vid ett tillfälle!? Kanske inte optimalt, men jag tar det som ett gott tecken på att vi är på rätt väg. Det var nog första gången någonsin han knallade så jag är inte ett dugg bekymrad över att han ska göra det till en dålig vana.

Dagen avslutades med en helt fantastisk lammstek som Tom lagade, hemmagjord creme brulée OCH Pavlova-tårta. Jag måste erkänna att jag var smått illamående när jag satte mig i bilen för att köra hem, trots att jag åtminstone hade haft vett att tacka nej till ost & kex...

Suffolks mest originella kyrktorn??


lördag 1 maj 2010

Hybrispokalen tillbaka, tack!

Jag gjorde igår mitt första kejsarsnitt på hund! Det var en lite lustig historia bakom - damen ifråga har haft flera hundar tidigare, alla omplaceringar och alla hannar. Så skaffade hon sig för ca 1 månad sedan en ny hund, en urgullig liten westie-tik, oxå den via en "rescue group" och med en tämligen okänd bakgrund. När hon haft henne i ca 2 veckor tyckte matte att hunden började bli bukig och lite trött och sökte därför veterinär. Jag tittade på henne och misstänkte att hon helt enkelt var dräktig, vilket fastställdes med ultraljud. Den stackars kvinnan hade ju inte alls tänkt sig detta och blev lite förtvivlad över att plötsligt tvingas ta hand om en valpning/valpkull!

Igår var det då dags, men tiken var väldigt värksvag och jag insåg ganska omgående att vi skulle tvingas snitta henne. Undertecknad gjorde då något för mig så ovanligt som att faktiskt ta chansen istället för att kliva åt sidan o låta nån annan göra allt det roliga. Till saken hör att jag tidigare på dagen assisterat vid ett annat kejsarsnitt och kände mig väldigt laddad. Självklart hade jag en mer erfaren kollega med under operationen - nån måste ju passa narkosen o ta emot valparna! ;o)

Själva ingreppet gick helt enligt skolboken och vi producerade med gemensamma krafter hela sju starka små valpar. Så där ja! Jag pratade med matte idag - både tik och valpar mår utmärkt. Ibland är det roligare än annars att vara veterinär!