torsdag 23 september 2010

Premiär!

Vaknade med lätt feber o halsont vid sex i morse, men vad gjorde det när dagen skulle bjuda på vår första jakt för säsongen?! För Grim var det dessutom premiär ”på riktigt” – han var visserligen med o tittade några gånger förra året, men idag fick han jobba lite mer seriöst för första gången.


Och som den blogg-hund han är så skötte han sig såklart alldeles utmärkt! Lugn, tyst, stadig o fokuserad. Snygg apportering av både dött och skammat vilt, visade lagom dos av ”will to kill” de gånger rödhönan försökte komma undan, styrbar o lydig när så begärdes. Förvånansvärt god viltfinnare med tanke på obefintlig rutin. Helt enkelt en mycket lyckad debut som ger mersmak, om jag bara lyckas hålla min eftersöksdemon i schack o inte låta all träning spolieras kan det här bli riktigt roligt framöver!


Full koncentration!

Baggi då? Jodå, han var som vanligt – en mycket bestämd apportör som hittar i princip allt men ibland sköter uppdragen på sitt eget sätt. Det är helt ovärderligt att kunna ha en erfaren hund med när man jagar in den unga – jag förstår inte hur man gör om man inte har det?! Detta trots att jag såklart har gjort det själv, man måste ju börja någonstans, men jag vill aldrig behöva göra om det nu när jag provat alternativet.

Lite trångt var det allt, men man får ju offra sig när det bjuds på jakt o grabbarna klagade inte! Fast 60 kg labrador är nog max vad man kan få in en avdelning av den här lådan...


Jag hade bägge grabbarna med hela dagen, Baggi fick ta hand om alla vingade fåglar som behövde plockas upp omedelbart, medan Grims apporter var betydligt mer kontrollerade. Utmärkt lösning, tyckte Baggi som snabbt förstod principen! Och eftersom skadat vilt ska tas om hand så fort som möjligt, tog han vid ett tillfälle t o m ett Eget Initiativ när matte dröjde alltför länge (dvs mer än 0,5 sek) med att skicka honom. Jaja, det viktiga är ju att få tag på skammade fåglar innan de försvinner, så jag gjorde väl inte allt för stor affär av det.

En skytt med sin peg-dog väntar på drevet. Den här var väldigt städad o gjorde bara vad den skulle, men av de andra peg-dogsen for iväg efter fallna fåglar med både koppel o peg släpandes efter sig...

Det blev en väldigt bra dag, totalt sett. Någonstans mellan 280-300 fåglar fällda, lagom väder (förutom under lunchen då regnet vräkte ner!) och en härlig stämning bland både fotfolk o skyttar. Hundarna ligger nu utslagna i sina bia-bäddar, trötta o ömtassade efter att ha slitit ont i björnbär o nässlor och jag har just avslutat kvällsmaten bestående av pannkakor o te. Kanske inte det mest näringsriktiga, men precis vad jag behövde för att bli lite piggare (heldagsjakt är nog inte det bästa när man är lite krasslig). Jag tror vi hoppar över långpromenaden imorgon…

3 kommentarer:

  1. Det låter som du oxå haft en härlig dag med dina hundar . Själv har jag tillbringat dagen på ornö
    Inga

    SvaraRadera
  2. Känns skönt att veta att även super-Sofias hund kan ta egna initiativ ibland. :)

    Och så verkar du vara glad igen. Det är bra!

    SvaraRadera
  3. Riko kan ta ett snack med Baggi om det där med egna initiativ...
    Men jag tar det.
    - Precis som du skriver, är de ovärderliga när det gällar att jobba på skadat vilt. Riko är lite slak idag efter många långa simturer. Verkligen fint när de jobbar på dykänderna - och lyckas till slut.
    Ses snart
    Iris var också jätteduktig!
    För att inte tala om Ask - som verkar ha hittat en kalashusse för en apportör och eftersökshund.

    SvaraRadera