West Acre

Jakt på West Acre idag – en riktigt bra dag igen! Jag kan nu de flesta såtarna där (även om jag inte vet vad de heter) och det är otroligt mycket lättare att göra ett bra jobb då! Visst är det himla intressant att se olika marker men det är så mycket svårare att vara apportör på ett ställe man inte känner.

Ett böljande landskap borgar för höga fina fåglar.

Nackdelen med West Acre är bara att det finns osannolikt mkt harar där… Man måste uppleva hur hararna poppar upp överallt för att förstå hur många det rör sig om och stadgan prövas svårt! Förra gången vi var där gjorde Baggi ett helhjärtat försök att kvalificera sig till The Waterloo Cup, men idag skötte han sig utmärkt och gick bara efter ca 20 meter när han stötte ett långben på eftersöket. Även i övrigt var han Mattes Prins idag men sin osvikliga viltfinnarförmåga och dessutom en ovanligt god portion följsamhet!? Måste nog ge honom chansen på nästa provstart, när det nu blir…

Baggi Boy in action!

Grim fick idag prova på ganska mycket svårare apporter än vanligt, man måste ju testa gränserna även på riktigt! Generellt gick detta väldigt bra, men vi misslyckades dock på en fågel – en rapphöna som tornade och föll bra långt bort från där vi stod, säkert 100-120 meter. Grim markerade fint och jag chansade och skickade honom istället för klippan Baggi. Av någon anledning fastnade han någon enstaka meter kort (förmodligen där fågeln först landat) och gjorde ett jättefint marknoga eftersök trots att skyttet fortgick. Jag försökte efter en stund att pressa ut honom de få extra metrarna men det gick tyvärr inte, och när det kom en period av extra intensivt skytte valde jag att kalla hem honom istället för att riskera att det blev tokigt.
Slutsats – tecknen är inte befästa på det avståndet i skarpt läge. Men – väldigt glädjande – han höll huvudet kallt hela tiden och for inte iväg på något stort springsök när han inte fann fågeln där han markerat den. Man måste se det positiva även i ett misslyckande! Baggi Boy fick eyewipa sin son efter avslutat skytte. Bortsett från denna enda apport så var Grim väldigt duktig på alla sätt och fyllde elegant ut sina nya stora skor. Med lite mer rutin kommer han att bli en apportör att lita på!




Hundarna vilar nu på sina bia-bäddar o hämtar krafter inför resten av helgen. Imorgon ska vi på en mindre jakt hos Peter Lake igen och på måndag blir det första gången i år för oss på Wormegay. Intensiv period nu – det är jakt i princip alla dagar som jag inte jobbar. Jag kommer att vara helt utmattad när januari är slut, men så får det bli. Vila får man göra utanför jaktsäsongen!

Baggis uppfödare Barry med hans syskon Ozzy o Faye.