måndag 24 januari 2011

Falkenering

För att göra den gångna helgen ännu bättre tillbringades söndagen med en förevisning i falkeneringens sköna konst. Min goda vän Lesley hade sammanfört mig med Mark Clark (professionell kanin-, mullvads- o annan ohyresbekämpare) och hans Harris Hawk / kaktusvråk Sirrah. Vi hade en härlig förmiddag där jag fick en liten inblick i jakt både med rovfågel och iller!





Mark o Sirrah. Rovfåglar är verkligen något alldeles extra - helt fantastiska djur!!



Notera Sirrah i trädet strax framför Mark! Det var verkligen fascinerande att se hur fyra olika arter samarbetar i jakten - människa, fågel, hund o iller. Terriern användes för att markera vilka hålor där det fanns kaniner hemma så att man inte ödslar tid på att släppa illrarna i tomme.
Sirrah höll sig hela tiden i närheten, företrädesvis på pass i ett träd.


Alltså - terriern markerar bebodda hålor, illrarna spränger kaninen o fågeln slår densamma.




Ok, jag följer med er!




Nu så!



Hm, var ska jag släppa ner den..?



Den ena illern hade ett pyttelitet pejlhalsband - det är lika vanligt att man får gräva vid illerjakt som vid all annan grytjakt.




Mark hade faktiskt nåt som liknade inkallning på sina illrar?!




Men det funkade inte varje gång. Han är här nånstans...




"Looking for me....??"


Det vara bara den 50% större hannen som hade pejl, inte den lilla honan. Om honan "fastnar" vid en kanin i en återvändsgränd o inte kommer upp på en stund så skickas istället hannen ner som då med hjälp av sin storlek kör bort honan. Sen antingen dödar han kaninen o kommer upp självmant eller så kan man gräva upp honom med ledning av pejlen. Listigt!


Illerbur och falkeneringshandske.

Notera den lilla rosa nosen i lufthålet - "jag vill oxå vara med!!"



"Fluffy feet"

När kaninen blir inträngd i en återvändsgränd så vänder den baken mot angriparen o skyddar huvudet. Ganska ofta så kommer illern då bara åt att krafsa kaninen på bakdelen, och när den ger upp o kommer ut (eller blir uppgrävd!) så har den fullt med päls i klorna - s k "fluffy feet". Ett säkert bevis på närkontakt, men samtidigt så vet man att den kaninen nu är så rädd att den inte kommer att flytta på sig så det är bara att leta vidare i andra hålor om man vill få ut en rabbis till sin fågel.



Popeye var någon slags allmän terrierkorsning - himla trevlig hund!



Som vid all annan jakt är det en hel del väntan.
Plötsligt lämnade Sirrah trädet alldeles ovanför oss och for iväg som ett spjut. Det syntes tydligt att hon inte gav sig ut för att nöjesflyga utan verkligen jagade och mycket riktigt - hon hade fått syn på en moorhen ungefär 200 m längre bort!
Lesley gick o hämtade henne, man måste få tag på fågeln innan hon hinner äta upp sitt byte annars jagar hon inte mer den dagen. Lesley har en egen fågel, oxå han en kaktusvråk, men han är just nu bara intresserad av att bygga bo o föröka sig så han fick stanna hemma...


Fullträff!
Sirrah dödar inte kaninen själv utan Mark gör det o bjuder sen en bit av bytet för att hon självmant ska kliva åt sidan o låta honom ta det.
Några timmars jakt gav en moorhen och en kanin, vi sprängde flera andra kaniner men de kom undan. Falkenering är alltså inte ett speciellt effektivt sätt att jaga kanin, men det är otroligt spännande!

Inkallning av kaktusvråk - Mark visslar o svingar runt ett "byte" riggat med kött....



....fågeln "fångar" bytet...




.....och blir själv fasttagen. Hon belönas sedan rikligt med färskt kött och jakten avslutas.
.
.
Ett stort tack till både Lesley och Mark för en fantastisk upplevelse!!

9 kommentarer:

  1. Great Photos and yet another amazing experience to add to your portfolio !!!!!
    B&D

    SvaraRadera
  2. Vilken upplevelse! Tack för titten m fina foton o intressant läsning!
    hälsn Karin L

    SvaraRadera
  3. Spännande att ha fått vara med om denna typ av jakt också. Härliga bilder!
    Kram

    SvaraRadera
  4. Underbart intressant o roligt reportage.

    Keep up the good work for us "back in the old country"

    Thom

    SvaraRadera
  5. Shit va häftigt Sofia. Helt underbar beskrivning. /Kristina

    SvaraRadera
  6. Jösses vad häftigt!

    /martin

    SvaraRadera
  7. Oj, jag är helt tagen. Otroligt spännande för en helt novis att få följa med på denna typ av jakt. Du är otroligt bra på att skriva.
    Tack Sofia!
    /Ulla

    SvaraRadera
  8. Du är bara SÅ duktig på att skapa snygga och spännande inlägg.
    Går i din mammas fotspår.
    Grattis!
    /Pappa

    SvaraRadera
  9. Fascinerande och fina bilder!

    SvaraRadera