Koltrasten...

Jag är den första att älska naturen i allmänhet och djurliv i synnerhet, men även min kärlek har sina begränsningar. Så fort temperaturen tillåter sover jag helst för öppet fönster, men den senaste månaden har jag faktiskt börjat fundera på om det är så klokt. Tämligen punktligt mellan klockan 4 och halv fem på morgonen drar nämligen min koltrast igång sin lovsång till den gryende dagen... Och även om jag generellt sett är benägen att hålla med honom om att livet är härligt så är jag inte vidare värst på humör så dags på dygnet!

Det är egentligen helt otroligt vilka ljud en sådan liten varelse kan uppbringa, både tonen och sången är fantastisk! Men det hjälper liksom inte när man blir väckt av den varje morgon, jag har inte vett att uppskatta naturens under om det sker på bekostnad av min skönhetssömn. Volymen blir nästan öronbedövande i en i övrigt tyst (sovande!) omgivning och det låter som att han sitter på mitt fönsterbleck och drillar hysteriskt. Jag kan bara hoppas på att denna enerverande vana är något tillfälligt nu när de häckar och att han tar det lite lugnare längre fram i sommar…