Hur svart kan det vara...

... att koppla pa internet?? Jag har en router som den forra hyresgasten anvant och min dator hittar omedelbart natet med full styrka, allt som fattas ar login o losenord. I min enkla varld kanns det som att det bara ar att ge mig dessa uppgifter, antingen per telefon eller per post, men icke! Trots sjuttioelva samtal med operatoren maste jag vanta pa en ny utrustning och nya inloggningsuppgifter, vilket tar upp till 10 arbetsdagar?! Det tidsspannet far ju en att undra om brevbararna fortfarande rider fran stad till stad i det har landet?

Summa summarum sa har jag fortfarande ingen natbaserad kontakt med omvarlden, vilket borjar kannas ganska frustrerande. Detta ar val forvisso ett tecken pa att alltfor mycket av livet numera hanteras via internet, men sa funkar ju samhallet idag. Eller, jag kanske skulle saga att sa funkar det _svenska_ samhallet i dag! I vissa avseenden ar England fortfarande ett U-land...

Annars ar allt bra! Jag har boat in mig ordentligt i huset som jag tycker allt battre om. Den lilla tradgarden ar perfekt for hundarna och precis bakom kvarteret finns det en ang/hage som gjord for den grundlaggande dirigeringstraning Grim genomgar just nu. Dessutom finns det massor av public footpaths i hela omradet for mina promenader. Precis vad jag onskade mig! Bildbevis kommer sa fort jag fatt ovannamnda kommunikations-trassel lost (dvs formodligen i borjan av april eller nat...).

Jag har aven hunnit jobba nagra dagar (i borjan av veckan gick jag bara bredvid). Alla, bade kollegor och djuragare, ar otroligt trevliga och aven om det ar stressande att inte kunna rutinerna/beharska datasystemet/hitta/veta vad alla arbetskamrater heter osv, sa kanns det som att det har kommer att bli riktigt bra! I en del avseenden ar det fortfarande Herriot-stuk pa verksamheten men jag ar ratt bra pa att improvisera sa det ska nog ordna sig.

Igar lordag korde jag o Jens fran norra Suffolk till sodra for att halsa pa Tom o Laura. Vi hann med lunch, nagon timmes traning, snabb-visit hos Mike och en harlig middag innan vi akte vidare till ett B&B precis bredvid Stansted. Nagra minuter fore fem i morse lamnade jag Jens pa Stansted for hemfard med Ryanair. Han hade ingen lust alls att aka hem till sno-kaos o bitande kyla, och kanske undertecknad oxa har en viss dragningskraft? :o)

Traningen igar holls pa fantastiska marker i flodande solsken, 5-7 graders varme och med spirande gronska overallt. Helt underbart! Grim Grus skotte sig utmarkt o var lika bra som de andra hundarna, trots att de var betydligt aldre. Hundarna har bott i Toms kennel-anlaggning i natt och det blir ett traningspass till idag innan jag aker hem till Bungay igen.

Over and out! Ny uppdatering foljer sa fort jag ar on-line hemma!

/Sofia